Esters blogg

är vi på gång. Bilen är packad och tankad. Felix går på toa en sista gång innan resan. Jag trodde aldrig att jag skulle komma iväg från jobbet, medan jag höll på att boka av möten och ställa in out-of-office så ramlade det in det ena mailet efter det andra som bara behövde hanteras den här veckan. Vi har dessutom en maxgräns på hur många megabyte vi får ha, sedan kan man inte skicka mail. Så jag blev tvungen att städa mailboxen innan jag smet iväg. Oj, nu är Felix klar, så nu sticker vi.

blev också uppskattad, Felix blev mycket mycket irriterad eftersom jag inte hann göra plättar. Det är ett måste när vi äter soppa. Men när han upptäckte att soppan var ärtsoppa blev han jätteglad och åt två stora tallrikar. Stackars Maria lyckades pressa i sig en (eller var det två?) portioner. Nåja ikväll blir det bakad potatis med en massa gott till.

Jag funderar på att sluta curla, jag ska inte skala räkorna åt barnen ikväll!
Det verkar som om jag gått över från att ha en bygga-trappa-blogg till att ha en vad-har-vi-ätit-blogg.

Peter har så smått börjat riva vår tvättstuga, eftersom det på senaste tiden luktar avlopp på ett något överdrivet sätt. Hoppas det inte är något allvarligt, känner inte för att byta avloppsstammarna i huset.   Suck, inte alltid kul med gamla hus.
 

Nu har jag skaffat mig pluspoäng på duktig-mammakontot (igen).
Vi har ganska ofta stekt strömming med potatismos, och alla barnen äter det med gid aptit. Killarna blir till och med glada när de hör att det ska bli strömming igen.
Ikväll blir det (hemmkokt) ärtsoppa med rimmat fläsklägg.
Det är kul att barnen uppskattar traditionell svensk husmanskost även om nudlar, pizza och pasta  är godare.

Sedan i söndags så har vi en alldeles ny och fin spisfläkt ovanför spisen.
Fördelen med att vara utan spisfläkt, som vi  har varit ganska länge, är att man blir väldigt glad och känner sig jättelyxig när man får en spisfläkt.
Vi hade många och lång diskussioner om modell och utförande, men vi landade i en fläkt som krävde minsta möjliga förändringar av köket. Vi har således kvar vår gamla kopparkåpa och köket ser fortfarande ut (för att citera Maria) som en sportstuga från 60-talet.
Annars så lunkar det på som vanligt. Nästa vecka är det höstlov för killarna, men Felix ska vara på fritis. Jag har lite för mycket att göra på jobbet  för att kunna ta ledigt. Får se om jag kan smita ifrån någon dag.

det är inte så jättekul på jobbet. Våra stackars chefer är alldeles sönderstressade av all information om varsel och neddragningar.
De måste om och om igen rapportera om hur många vi är och vad vi gör.
Jag är väl inte så värst orolig. så länge vi har någon produktion så behövs det datasystem och jag är rätt ensam om mina kunskaper.  
Ikväll var jag på föräldramöte i Simons skola. Mycket trevligt och inspirerande. Som vanligt när man lyssnar på info från skolan, så är det en ovanligt bra skola med  fantasisk personal. Nåja Simon trivs. och det är ju viktigast.

Nuförtiden händer det inte så mycket. Maria har börjat på sitt första pass med lärarpraktik, det är spännande. Jag hoppas att hon ska trivas. Albin har börjat ta körlektioner, det känns i plånboken, men är väl enda sättet att få till ett körkort. Jag ser verkligen fram emot att få fler körkort i familjen, kanske kan jag få lite avlastning med hämta och lämna. Albin har börjat träna på SATS också, och det är väl bra att han gör något mer än sitter och leker med datorn.
Simon har gått några veckor på teknisk linje och verkar trivas med det, nu har han till och med fått en "egen" laptop från skolan.
Jag har pausat med mitt trappbygge. Jag har kommit så långt som var nödvändigt. Man kan gå upp för trappan till övre delen av trädgården och jag har till och med fått översta lagret nästan klart. Det är lite pyssel kvar, men nu har jag i alla fall stöd till slänten och de stora stenarna
.



Jag är rätt nöjd i alla fall.

Vårt Gravensteinäppelträd har varit väldigt generös. Supergoda äpplen, tycker i alla fall Simon och jag.

Peter har jobbat med uthuset, satt upp hyllor och förbjudit mig att blockera det med skräp.
Igår hade vi utvecklingssamtal för Felix. Han är smart och duktig. Vet en massa och läser och räknar bra. Men... han kan inte låta bli att prata med sina bänkkamrater, sitta och drömma i stället för att jobba, kommer inte ut på rast i tid och kommer absolut inte in från rast i tid. .. var har jag hört detta förut. Jag tycker att jag känner igen det.